Inte Blixten, direkt...

Har sakta men säkert ökat antal korta löpningar i den lätt lutande backen som jag har som vana numera att träna mina måndagspass i. Vet inte riktigt exakt hur lång sträckan jag springer är men den borde vara runt 70 meter så benen börjar mattas ganska rejält dom sista metrarna, när jag kör dom två-tre sista rycken. Brukar ha med mej min lilla "motivations-gris" när jag springer, men måste låta han jaga mej i slutet av sträckan istället för att springa med mej hela vägen, för han har en förmåga att vilja "bråka" med mina shorts när han tycker jag är för långsam. Har ingen lust att åka till veterinären med hans trasiga tänder efter att jag sprungit över honom. Att jag dessutom kommer anlända utan shorts imponerar nog föga på den veterinären, så på filmen nedanför så kommer han dyka upp när jag stapplande passerat kamera-damen. Som rubriken beskriver så är det långt till att spränga ljudvallen!

Imorgon är det sandtag för hela slanten. Kan bli intressant å se om solen tittar fram, som vanligt!

Film-dax

Fick min bättre hälft att filma ett av mina set när jag körde dagens bröstpass. Första filmen är när jag kör lite tyngre set sittande, lutande press. Andra film-snutten är högreps-setet med sittande axelpress. Som synes kör jag bröst och axelpress ihop, men jag bryr mej inte speciellt mycket i muskelgrupperna utan mer att det är två pressövningar.

Har inte tränat så mycket axlar dom senaste åren för jag tycker jag får ut mycket axelträning av alla slag och är lite rädd att få överbelastnings-problem, men nån enstaka gång kör jag lite högreps för att få variation.

Imorgon är det sparring för hela slanten, så då får vi se om jag får möjlighet att träna på mina snurr-sparkar! Hoppas, hoppas att fötterna håller hela passet...

Motsägelsefullt upplägg, eller...?

Under sommarens träning kör jag väldigt varierat med allt från sandtagslöpningar, sparring, rusher, tunga lyft och högreps. Kan verka som ett enda motsägelsefullt virr-varr, men jag tror jag det funkar väldigt bra för det KÄNNS väldigt bra. Det enda riktiga problemet är mina fötter som inte riktigt vill läka ihop, men enligt alla dom jag pratat med om mina fötter så säger samtliga att det är en otroligt långsam process.

På pappret ser mitt upplägg ungefär ut såhär :
  Enbart gym kör jag enbart lördagar och då lägger jag ihop två övningar tungt och lätt/högreps - ex tunga smalpressar tillsammans med maxreps push-ups, så egentligen kör jag intervall-liknande träning.
   All konditionsträning utövar jag antingen långa eller korta intervaller alternativt mjölksyre-ronder. Under dessa pass lägger jag in högreps-övningar såsom situps, utfall eller andra egenkropps-övningar alternativt lätta vikter med höga, explosiva repetitioner ( såsom på filmen ovanför som är ett klipp från en av lördagens 30-sekunders-stationer ).
   Dom flesta säger att man ska följa vissa regler, men den enda regeln jag följer är att inte bygga massa/muskler så jag håller mej från repetitioner mellan 6 - 10. Kan verka fel enligt vissa, men jag kör på såhär och väntar på att bli motbevisad för, som skrivet, det KÄNNS bra!

Stationsträning och sparring

Efter fredagens sandtags-löpningar och därefter grappling så var min kropp otroligt trött på lördag. Tur för mej så stod det endast ett gympass på schemat så det blev en kort och intensiv historia med mycket mentala suck och stön. Söndagen till ära är det, som vanligt, sparring, mits och fys med ZUFárna så med extra mycket mat i magen var jag riktigt pigg under hela passet. Körde en styrkecirkel mellan två sparring-delar så att vi först körde sex ronder sparring, styrkecirkel med fokus på bål och därefter ytterligare fyra ronder sparring med högre intensitet innan vi avslutade med mits och skuggboxning. Tycker att det funkar bra att lägga in cirkelträningen mitt i passet - och inte i slutet som ofta många gör -  under försäsongen för jag vill att alla deltagare ska få känna på att vara tung och slut i kroppen, men ändå försöka tvinga sej till bra, hård sparring. Framåt hösten kommer jag gå tillbaka till att lägga fysen sist plus att jag kommer ändra inriktning från gris-tungt och segt till mer explosiva och få-reps-övningar.

Jag ser det regnar...

En rejäl regnskur med åska passerade under dagen så vi fick förflytta våran eftermiddag in i brottarlokalen å körde lite grappling, som lite omväxling efter allt nötande på mitsar och varandra. Min guddotter Felicia visar ganska tydligt att hon minsann uppskattar regn och är inte rädd för varken små eller stora pölar.

En riktig broiler på bild

Innan grappling-sejouren var jag en snabbis och gjorde ett tappert försök att verka hurtig och sprang några vändor i sandtaget. Har alltid trott att sanden blir så otroligt mycket lättare att springa i när den är blöt, men jag märkte verkligen inte det idag iaf. Efter ca en timmes förnedring på brottarmattan avslutade jag med några snabba set bicepscurl. Måste verkligen skärpa mej när det gäller bicepsträningen. Har alltid haft svårt att motivera mej att träna armarna, men dom senaste åren har jag börjat få ont i armbågarna när jag inte håller kontinuitet i, speciellt, bicepspassen. Brukar, tyvärr, hålla igång armpassen så länge som jag märker av värken, men så fort den är borta så börjar jag slarva och blir bryskt påmind när jag ökar mängden sparring och mits eller, som nu, när jag tränat kampsport kontinuerligt under ett längre tag.

Ut i skogen igen...

En riktig pose-bild alá stranden

Finns nog få ställen som fungerar att vara och verka i, när man hamnat i grubblerier ( om min träning måste jag kanske skriva så ingen börjar spekulera i annat ), som skogsmarken som täcker stor del av detta land. Iofs så står och går jag inte där å funderar denna gång, utan tränar. Eftersom sandtaget vi tränar i är minst lika gammalt som jag är "ung", har stor del av det växt igen och en ganska rejäl tall-skog har växt upp runt kanterna ( syns säkert i periferin om man tittar på bilder och filmer jag lagt ut ). For förbi en järnhandel innan passet å köpte en tremeters-stång som sattes upp mellan två träd, så vi kunde köra chins och muscle-ups ( definitivt inga muscle-ups för mej ) som en ny station. Hoppas grabbarna uppskattade initiativet, för det gjorde jag iaf. Har tappat lite motivation till fredagsfysen detta år - pga skador och en lite annorlunda vinkling på min träning - så jag hoppar över många stationer som jag annars skulle utfört, och kör istället relativt få moment och med högre tempo, så att passen blir kortare och intensivare. Tycker det funkar bra och den energi och "ungdomliga glöd" dom övriga ZUFárna avger, motiverar mej mer än, jag tror, dom förstår. Denna gång körde jag sandväggen och fem slagkombos på mitsen när jag kom upp plus fem explosiva chins innan jag joggade ner och började om igen. Körde tre varv ggr 2 på detta sätt, med en kortare vila emellan och avslutade med grodhopp upp för sandväggen som avslut ( 113 hopp, blev det ). Var otroligt svår-tränat denna fredag - 26 grader varmt, regn och sol omvartannat plus 1 miljon mygg och knott som slogs med varandra och oss om vårat blod. Enda fördelen var att fukten gjorde att sanden gick att hoppa i annars hade jag nog fått hoppa dubbelt så många skutt för att ha tagit mej upp. Imorgon är det äntligen sparring. Har verkligen längtat att få sparka nån i huvudet...

Varför tränar jag så mycket, egentligen?

...eller umgås mer med min flickvän...

Inte så svårt att lista ut vad det här inlägget handlar om, kanske?

Skulle kunna träffa min systers familj lite mer...

...eller fotografera oftare...

     Har två små laster här i livet och dom är skotsk singelmaltwhisky från Islay och cigarrer av modell corona - märke spelar ingen större roll, bara dom är rätt behandlade innan jag köper dom - och helst dessa två tillsammans. Satt , för ovanlighetens skull, å avnjöt denna kombination i söndags kväll och dryftade lite varför jag kör så många träningspass varje vecka och när jag kör dom, väldigt hårt och fysiskt krävande. Skulle säkert kunna må riktigt bra ifall jag var en vanlig motionär utan nån egentlig mening med min träning, förutom att förlänga tiden inför min kommande övervikt av allt stillasittande och fikande.

...eller äta mera tårta, kanske?

 Kom inte fram till nåt riktigt svar utan frågan hängde liksom i luften resten av kvällen, men samtidigt fick den mej att fundera för mej själv "vad som är meningen med allt tränande?"
    Ska skriva ner svaret när jag kommer på det. Hoppas bara jag är nära en dator när den upplysningen slår mej så jag kan berätta, om nån undrat lika mycket som jag...

50 meter utfall - klart!

Har haft svårt att utföra utfall och nästan all annan underkropps-inriktad träning sista månaderna. När jag, sent om sider, kom på att jag gett mej själv en utmaning som jag glömt bort att utföra, var det bara att bita i det sura äpplet och stega iväg med två 15-kiloshantlar så långt jag kunde utan att stanna. Lyckades krångla mej fram 53 meter innan jag vek mej så nu känner jag mej ganska mör i benen, såhär dagen efteråt.

                                                     En liten pushup-variant
     Nu har jag hittat en ny utmaning att leka med några veckor framöver. Var och promenerade kring Pagla-berget i Boden med hunden efter gårdagens sparring-och fys-pass. Fick det uppmärksammat - av min medflanerande sambo - att vägen vi gick efter var ca 300 meter i jämnt stegrande lutning och att "det skulle vara en bra backe för intervaller". Vet inte riktigt ännu vad jag ska hitta på med den där backen, men nåt helvetiskt projekt ska jag säkert hitta på åt mej själv. Det känns relativt bra i hälarna när jag testat på att tejpa enligt sjukgymnastens anvisningar så förhoppningsvis ska jag kunna träna lite mindre restriktivt om en inte alltför lång framtid.

Ofrivillig vilo-vecka

Söndagens sparring-och fys-pass fick godkänt betyg. La in två lite kortare styrkecirklar mellan sparring-ronderna så att samtliga skulle få känna sej rejält trött när passet var avslutat. Verkar tyvärr som många i min omgivning börjat känna sej, eller är, förkylda och jag är inte mycket bättre jag, utan har känt mej hängig och vilat veckans tre första dagar och kommer nog vila imorgon oxå så att jag kanske är nog pigg för fredagens sandtagsfys.

 Räknar detta som en vilovecka även om det egentligen bara kommer att vara fyra dagar ( ta i trä ) så förhoppningsvis kommer jag fått tillbaka lite träningsvilja igen. Har tyvärr tappat lite mod när jag inte kan träna 100 procent pga fötterna även om det sakta men säkert börjat gå bättre. Har varit hos sjukgymnast och lärt mej tejpa fötterna så att mina fettkuddar dämpar min vikt lite bättre, men har inte hunnit testa ännu. Det får bli ett eldprov på fredag.

Vikten av vikten

Ett år ganska exakt har gått mellan min ego-bild överst på blogg-sidan och denna. Förutom det rent uppenbara med tatuering och ett patetiskt försök till skägg, så skiljer det mellan tre - fyra kg mellan bilderna. Har ändrat om min träning ganska radikalt sen startside-bilden, men har behållit det jag tycker gett mej bra intensitet och ändamålsenliga resultat. Om jag nu skulle vara en riktigt professionell tränare, skulle jag självklart gjort en massa tester och då kunna påvisa eventuella förbättringar eller försämringar, men ,amatör som jag är, får den härliga magkänslan vara min vägvisare. Det "den" säger mej är :
- att jag blivit lättare, men inte för den skull tappat speciellt mycket av min styrka
- fått bättre grundkondition fastän jag inte långdistansspringer över huvudtaget numera
- blivit långsammare på tex rusher, men istället fått snabbare sparkar = hårdare
- mindre skador har uppstått oftare - mest troligt pga intensivare träning - men mindre sjukdom såsom förkylningar, än året innan.

Mina egna slutsatser baserade på "magkänslan" är att jag kommer fortsätta på samma sätt detta året ut, men att den stora förändringen måste vara min kost, som har varit ganska slarvig senaste månaderna. Har ätit alldeles för oregelbundet och alldeles för mycket sena natt-mackor, som gett mej - tillsammans med stressigt jobb - orkeslöshet och magkatarr.  Måste även "våga" vila när jag känner mej sliten och inte bita ihop bara för att passet ska genomföras. Tror det kan vara en av orsakerna till mina små-, och idag stor-, skador jag dragit på mej. Om eventuell en sista tävlings-säsong ska genomföras måste jag även ha lite tur med både antagningar till tävlingar och att mina träningskamrater håller sej friska, för hur man än ser på det så blir jag inte bättre om mina sparringpartners är frånvarande. Hoppas alla haft en trevlig midsommar!