Ödmjukt ställer jag mej på knä...

Pga mina hälsenor och ena fot så blev jag "tvungen" att köra knä-stående sparkar i onsdags. Kunde självklart ha vilat eller tränat på gymmet istället - för det var ingen som tvingade mej att träna kampsport, såklart - men jag gillar verkligen att ge mej på mitsar, just nu. Hade inget speciellt tema, utan körde många singeltekniker och försökte fokusera på att göra rätt. Har hittat en tävling till nästa termin som jag tänkt anmäla mej till inför "sista satsningen", men det är bara 16 deltagare i varje viktklass så jag får vänta å se om jag blir antagen. Det lite jobbiga är att jag inte vet vilken viktklass jag ska anmäla mej i - ska försöka tävla i -75 på VM, men i dom flesta tävlingarna har dom bara -80 eller -70, så antingen får jag bli en lätt fighter i -80 eller tok-banta och chansa på att klara vikten, men då bli en relativt stor motståndare i -70. 

Min tanke är att delta i minst en, men helst två, tävlingar innan VM, så tävlingsnerverna är i schack när jag väl står på mattan i Serbien. Kommer nog troligt att ställa upp på den, eller dom, tävlingarna relativt nertränad så placeringar är inte relevanta utan vill bara ha en värdemätare för hur formen är. Det är min plan i alla fall, men vi får se hur det blir. Brukar ju vara ganska bra på att följa helt andra infall utifrån mina utgångs-ideér...

Frustrationen växer

Eftersom jag fortfarande har ont i hälsenorna och känner en viss svullnad och ömhet i höger häl, så kommer jag att ligga lågt med konditionsträningen närmsta veckan. Passar iofs eftersom det närmar sej valborgsmässoafton och pga sjukskrivningar på jobbet så blir det många timmars övertid fram till dess, så träningen hade blivit lidande ändå. Kan vara bra för kroppen att vila och hela upp leder och ligament några veckor, efter vinterns konstanta nötande med mellan två och tre sparringpass i veckan. Ska underhållsträna, minska reps-antalen och öka vikterna successivt. Det svåra blir att inte kunna konditionsträna, men ska försöka köra styrkecirklar så ofta det är möjligt på gymmet eller dom pass jag instuerar. Känner att jag börjar bli frustrerad och lite "stressad" men ska verkligen hålla mej borta från karaten, så jag inte blir "idrotts-sjukskriven" innan sista satsningen ens har börjat.
    Igår lördag och idag söndag blev det mycket sparring, mits och styrda sparringövningar så igår passade jag på att köra lite bjj och idag blev det lättare fys, bla utfallsgång i röret.

Har börjat lägga till vikter ( ej dock i denna film ) så ett litet mål för mej är att klara av hela sträckan med 15 kg´s viktskivor i vardera hand innan midsommar. Lite greppträning får jag gratis med det målet.

VAD är problemet

Under måndagen kändes hälsena och vaden mycket bättre, så jag skuttade iväg till måndagsfysen beredd att bli slutkörd. Eftersom det är barmark, på all asfalt iaf, så fick vi köra 800 meters-lopp ute i kylan. Måste medge att kroppen har vant sej att springa 50 meters-ryck, så att springa 16 ggr så långt var en smärre chock för kroppen. Efter ca 200 meter av loppen kändes låren som betong-grisar, men samtidigt roligt att göra nåt helt annat efter en hel vinter inomhus.Tyvärr så funkar min kropp ganska lika vare sej det är förkylning eller skada - känns alltid jätte-bra just innan det brister, så ungefär en halvtimme in i passet började min vad och hälsena kännas "tjocka". Det var som om jag hade en alldeles för trång strumpa som klämde hela underbenet.
     Pga problemet i underbenen så blev onsdagens träning lite annorlunda, men tjurig som jag är utförde jag det mesta knästående, som tex slag på mits och liknande.

Ett litet alternativ på hur man kan köra explosiva armhävningar ifall man tycker vanliga är lite "tråkiga". Obs! - börja med att köra push-ups på knogarna där du lättar från ytan innan du provar på att flytta händerna i olika bredder.

UFC-vecka

Första gången Tito känt sej snygg på en parbild

För första gången arrangerade ZUFFA sin tävling UFC i Sverige och nästan hela ZUF var där denna helg så jag passade på att ta en extra dags vila på fredag - boxarna var på SM-helg - och istället för sparring på söndag blev det ett lätt gympass på söndagen. Onsdagen körde vi mycket infight och mycket mits med fys som "vila" i rondpauserna. Vi höll ett bra tempo och lyckades förbruka mycket energi under kort tid = bra pass.

    Lördagens sparringpass la jag upp det med fokus att arbeta på "rätt" avstånd - nog nära att kunna gå in med sina tekniker och snabbt utanför motståndarens räckvidd, utan att bli träffad. Kändes bra större delen av passet, men har successivt börjat få mera problem med mina hälsenor och vader. Eftersom både min sambo och Tomas har fått hälsporre, så drar jag öronen åt mej när jag börjar känna smärta. Kommer köra på i ytterligare två veckor, men eftersom jag har ändrat mina planer inför sommaren - ingen gradering eller tävling i Ungern - så smyger jag in lite mer gym och kommer sänka repsantalet successivt för att förbereda kroppen inför sommarens träningar. Ska sätta mej ner och lägga upp ett tävlings-schema inför nästa år - tror faktiskt det blir mitt sista. Kroppen börjar säga ifrån lite väl mycket för att jag ska kunna ignorera alla signaler.

Från ont måste, via hobby till livsstil

Jag fick höra en liten kommentar förra veckan som lät ungefär som följer
- Familjen måste tycka man är störd som är och tränar istället för att vara hemma på påskafton!
     Måste medge att jag tycker det vi gör är allt annat än stört - vi motionerar innan vi sätter oss till bords och äter (i många fall alldeles för mycket) våra respektive påskmåltider. Anser - och sa det oxå - att när man hållit på att träna såpass länge som vi gjort, så har man passerat hobby-stadiet och gjort träning till en livsstil. Visst, även jag kan hoppa över pass nu och då, men oftast brukar jag försöka anpassa mina träningar till eventuella arrangemang som uppstår. Enda gången jag väljer bort andra intressen, så är det när jag vet att en tävling är nära förestående, men jag har många bekanta som inte kan träna pga att det är fredag, lördag eller söndag, att det är soligt väder, släkt är å hälsar på osv.
Det jag brukar anse är detta - fredag plus helg känns skönt att träna för då behöver jag inte känna stress pga jobb, solen är skön att vara i även när jag rör på mej och om släkt eller familj är och hälsar på kan dom säkert vilja ha en liten stund för sej själva, medan jag utför något kortare pass.
     Det kanske är jag som är störd ändå, eller...

    

Genrep 55 meter

Eftersom det är annandag påsk idag, så var det inget boxarfys-pass. Släpade mej till röret iaf och körde ett lite kortare pass jämfört med ordinarie måndagsträningarna. Lyckades hoppa mitt mål, 55 meter grodhopp, men eftersom det inte var en officiell träning så får jag vänta en vecka innan jag bockar av detta lite udda moment i min "att göra-lista". Lyckades få min bättre hälft att filma så jag har "bevis" ifall nån skulle bry sej att ifrågasätta.

Som synes så är jag ganska rejält påpälsad för den enda värme som existerar i röret är den man lyckas behålla innanför kläderna.

Påskträning

Påskaftonen körde jag ett sparring-pass med ZUFarna på Bodens Bushidocenter. Blev tio treminuters-ronder sparring och några sköldronder innan jag gick hem och för en gångs skull slapp förklara varför jag åt så många ägg utan kunde skylla på påsken. Kändes märkbart bättre i kroppen efter en veckas, närmast till frossande, ökat matintag och lite mer vila. Är tyvärr långt ifrån nöjd med mina prestationer på mattan, men samtidigt så kan jag inte vara i toppform året runt. Tråkigt men sant, tyvärr.
     Söndag var det fortsatt sparring men med lite mer fys inbakat i passet. Körde många ronder med sk styrd sparring, då jag bestämmer olika roller som den ena eller andra i paret ska agera efter. Tex så ville jag att ena partern skulle gå framåt och slå kombos på sin sparring-partner medan han i sin tur skulle träna på att rycka i dräkt och försöka förflytta sej utom räckhåll för sin kombatant. Har tänkt lägga upp några korta klipp nu å då, som visar lite annorlunda övningar man kan köra för variation eller för att träna specifika muskler eller moment. Ni fattar när ni ser, hoppas jag iaf.
      Det här klippet är hur jag brukar blanda explosivitet och handleds-styrka. Är tyvärr många som stukar sina handleder när man slår i tex bröstet på nån som rör sej framåt, så att handleden inte är riktigt spänd. Den här övningen kan inte förhindra, men kanske minimera stukningen lite grann iaf.

Kopplar av med en latte

Eftersom påskvecka är lika med matvecka och jag arbetar inom charkuteribranchen, så har det varit lite ont om tid att vila upp kroppen, denna vecka. Måndagen hoppade jag över boxarfysen och körde ett lite kortare - och definitivt lättare - pass löpning och cirkelset med frontböj, skidåkarövning och hantel-snatch. Vissa skulle kalla det jag kör för crossfit eller nåt annat flashigt namn, men jag säger vad det är - cirkelträning. Visst, när jag å dom flesta andra utförde dessa cirklar i skolan hade vi inte med samma moment, intensitet eller teknik, MEN det är precis samma idé och därför tänker jag inte falla för frestelsen å kalla det för nå annat än vad det är bara för att en, iofs väldigt smart, amerikan dammat av och putsat upp en redan existerande träningsform och gett det ett nytt namn. Kan verka lite bittert, men jag tycker det känns lite löjligt när det finns så otroligt många brottare och boxare som tränat på detta sätt sen "Adam var länsman i paradiset" och kallar det helt enkelt för fys istället, men det är klart - klingar lite bättre med crossfit - det ska innovatörerna faktiskt få mitt erkännande för.
    Onsdag var det mits och fys med ZUF-gänget och avslutade med fem 50-meterslopp i röret efteråt. Har lyckats hålla ljumskarna från sträckningar när jag kör måndagsfysen, så nu när jag var borta i måndags ville jag köra några rusher för att kroppen inte ska få en chock under nästa måndagens fyspass.

Idag, långfredag, är dom flesta kommunanläggningar stängda, så det blev ingen boxning utan ett kortare löppass på ca två km och tre styrkecirklar med Klas på Underground. Blev mycket fokus på benen och pressövningar, så jag kommer mest troligt ha en härlig värk i musklerna under morgondagens sparring. Känns helt ok att ta en extra stor kopp latte och njuta av ledigheten.

Väggen närmar sej

Efter måndagens extra-vila så kändes kroppen pigg och alert inför onsdagens mits-pass. Körde mycket yx-sparkar och enklare, men nödvändiga, kombinationer på varandra och mitsar. Försöker så ofta som möjligt lägga in lite enklare förflyttningar och rörelser antingen innan eller efter kombinationerna, så att vi successivt, utan att tänka på det, rör oss när vi kör sparring eller match. Tanken är iaf god, tycker jag.

Fredag körde jag boxning och fys. Har bestämt mej att köra max fem ronder hård boxnings-sparring på fredagarna. Har märkt att jag kört alltför många ronder sparring och tempot har, ganska naturligt, sjunkit alltför mycket under passet, för att jag ska kunna kalla det högtempo-träning. I fredags blev det alltså fem ronder sparring, fem 20-metersrusher, tre ggr 20 meter grodhopp och slutligen tre varv högreps styrkecirkel bestående av frenchpress, mage, bicepscurl och baksida axelövning.
   Lördag var det, som vanligt, ashihara-sparring och mitsfys. Kändes otroligt tungt ganska direkt i varje rond, vare sej det var sparring eller mitsfys, så det är, för mej ett ganska tydligt tecken på att jag närmar mej överträning. Känslan är ungefär som att man skulle vara förkyld och orkeslös. När man vilar i rondpauserna känns allt bra igen, men så fort jag börjar arbeta igen så "går jag in i väggen". Vet vad jag behöver och det stavas extra V.I.L.A! Kör på en vecka till, men med en extra vilodag, men sen tar jag det jag den sköna vilan.