6,4 % FETT

Körde ett riktigt bra sparring-pass på lördag. Hade många helkropps-sköldar att tillgå så det blev många ronder mjölksyra och kortare intervall-ronder, så kroppen kändes otroligt sliten på söndagen, då det blev ett lättare mitspass med härdning och lite lättare fysövningar. När väl måndagen kom så tog jag en extravila från träning. Det är alltid så otroligt tunga pass på måndagar så dom dagar, som i måndags, man inte känner sej helt hundra procent laddad att träna är det lika bra - iaf för mej - att stanna hemma. Har sakta men säkert börjat inse att jag måste tvinga i mej lite mer kalorier, för när jag var hos min käre sparring-partner Dennis och gjorde en helkroppsmätning visade det sej att jag hade väldigt låg fett-procent i kroppen. Visst, det kan vara tokroligt att vara tight i skinnet, men inte nåt jag riktigt siktar på. Tycker själva träningsmomentet är roligare än speglingsmomentet och just nu så orkar jag inte träna fullt ut och då får beach-formen vika sej åt sidan så nävarna orkar arbeta lite mer framöver. Det viktiga är ju faktiskt att orka slåss! Eller?!

Jobbig vecka

Måndag betyder boxarfys, som vanligt. Har alltid lite ångest fram till ca tio minuter innan passet börjar. Tror det beror på att jag vet att det kommer bli tungt hur jag än gör under passet. Visst, man kan ju alltid maska, men då struntar jag hellre i att träna. Försöker hela tiden passera mätbara gränser under vissa moment, som tex djupa grodhopp. Har hittills lyckats komma upp i 50 meter innan jag måste stanna för att vila innan dom sista fem metrarna kan genomföras. Har satt upp som mål att jag ska klara 55 meter i ett svep innan sommaruppehållet, men det kan bli kämpigt pga att det aldrig är kontinuerligt upplagt passet i röret - ibland kommer grodhoppen tidigt och ibland sent i passet. Onsdag var det ashihara för hela slanten. Försöker att lägga in ordentligt med fys under dessa pass tillsammans med ganska basic övningar så att alla kan hålla ett högt tempo å bli ordentligt trötta. Övningen på filmen är en härlig axel-brännare där man ska stöta mitshållaren framför sej till andra sidan lokalen.

Igår onsdag var jag en snabbtur med Rego till sandtaget och kollade hur mycket som tinat upp efter dom senaste dagarnas varma väder. Tyvärr så var det en rejäl blåst och känslig som jag är så har jag fått väldigt ont i örat så det blev vila idag, fredag, istället för boxning och fys. Har tyvärr blivit två veckor utan boxnings-sparring, men hoppas verkligen öronvärken snart är över. Kommer nog köra ashihara-sparring imorgon och hoppas på uteblivna huvudsparkar, istället för vila. Hade magproblem senast vi tränade på Bodens Bushidocenter och det är en så fin lokal och dom har så mycket bra material så jag vill verkligen inte missa även morgondagens pass.

Regos backrusher

Den lille svarte grisen till vänster är min kompis Rego som är en Staff (engelsk Staffordshire bullterrier). När min motivation tröt i fredags så hoppade jag över sparring-passet och tog en extra vilodag. Tidigt på lördag morgon steg vi upp och åkte till skidstadion Pagla och smygtränade lite extra i pulkbacken. Finns oftast två alternativ med Rego - antingen tar du en kampleksak och ger dej själv ett antal tiotal meter försprång innan, som i det här exemplet min bättre hälft, en person släpper iväg honom på "jakten" i backen ELLER så låter man honom springa först, med sin favorit leksak, och jag försöker jaga ikapp honom. Vilket man än väljer så blir det fin extra-träning. Nackdelen, som med honom, kan vara att han gärna låter mej hinna ikapp så han får kampa lite med mina fladdrande byxor, så oömma kläder kan vara att rekommendera. På eftermiddagen var det knockdown-sparring i Luleå. Satt kvar lite trötthet från morgonen, men kändes ändå skönt att få köra ordentlig sparring med ZUFarna som har börjat hålla en extremt hög lägsta nivå, så all heder åt er. Ni ger mej härlig värk och bra krav till bra upplägg på passen.

    Söndag blev det ytterligare sparring men med mera mits och då på betoningen att "retirera" med kontringar. Återigen - tack för värken. Den gör mej ödmjuk!

Pulle Panter

Ville bara lägga ut ett nytt klockrent exempel på vad träning kan göra med en kropp som behöver minska mängd dragningskraft mot jorden. På en sida tidigare så visade jag bröderna Söderström som ett exempel på vad som kan göras med vilja för ett bättre, och eventuellt mindre överviktigt, leverne.

Har genom dom lärt känna, åtminstone lite grann, deras kusin Patrick, alias Pulle, och tränar numera sparring och mits med honom en gång i veckan. Han började sin nya livsresa vid ca 180 kg och har nu stannat för att ta ett nytt andetag, inför nästa djupdykning i vikt-havet, på ca 125 kg. Detta har självklart krävt mycket hjärta och vilja, men han har kommit en bra bit mot sin målvikt och han har egentligen precis börjat sin resa efter ca ett år av målmedvetenhet. På http://bmifyrtioplus.blogg.se/ kan ni läsa hur det började och var det är på väg plus väldigt ärliga tankar hur det känns både när det går bra och dom dagar det känns lite tyngre.

Det jag tror är en av orsakerna till att det gått så bra är att han inte har stressat eller "panik-bantat" utan tagit det stegvis. Visst, vissa dagar har han ätit alldeles för lite och tränat för mycket, men det viktiga är att han har stannat upp, analyserat sina misstag, försökt rätta till dom och sedan gått vidare med mer kunskap i ryggsäcken. Om man vill vara lite elak kan man, när man ser dessa två bilder, påpeka vikten kontra val av idrott - golf 180 och kampsport 125 - men det vore kanske lite för enkelt. Alltså  http://bmifyrtioplus.blogg.se/  så kan du som läser detta få lite ideér eller ge nån som behöver det, lite motivation att börja träna!

Onsdags-kombos

Igår onsdag så blev det mycket mits och fys. Det jag försökte fokusera övningarna på var dels att röra sej runt "motståndaren" och dels att stå stilla så att "motståndaren rör sej in i mitt tilltänkta anfall. På filmen här under är det den senare av momenten som utförs. Förövrigt så är just mits-och fys-dagarna suveräna för, som synes, kan man, utan stora förändringar beroende av dräkt eller inte, blanda både karatefolk med övriga kampstilar. Just i detta fall är det boxar-/thaiboxar-Max som håller mits.

Övningen går ut på att tvinga min motståndare, här med mits, att flytta sej runt mej för att undvika att bli pressad in i ett tänkt ringhörn eller bli utpressad från matchytan. När han gör det så utför jag den teknik jag förberett för hans tänkta "flykt".

Buggarna värker

Fredagens boxning var premiär för dom nya handskarna och dom höll vad jag lovade mej själv att dom skulle!) Hade tänkt att köra ett lite kortare pass, men blev ändå ganska långt, 90 minuter, men kändes orkesmässigt riktigt bra. Tror det beror på mitt ökade kalori-intag efter magsjukan, så det blir nog lite mer mat närmsta tiden. Lördag och söndag körde jag ashihara-sparring med inriktning på lite kortare ronder så att vi kunde hålla högre tempo. Vet inte ännu om nån i gruppen ska tävla i slutet av maj, Ungerska Öppna, men jag har lagt upp träningen så att vi riktar in oss på det så det inte blir nån total riktningsförändring med alltför lite tid att genomföra en bra toppning.
    Måndag betyder boxarfys och just denna måndag var Bagar-Stefan extra sugen på att låta oss hoppa i alla möjliga varianter, så det är det som gör att titeln med bild är aktuell. Blev sammanlagt 200 meter utfall, 200 meter grodhopp, 100 meter vristhopp med spark i baken och 100 meter djupa hopp utan fullt sträckta ben, förutom det vanliga springandet med eller utan medlidande kamrat som broms. Kort sagt, ett fantastiskt bra pass!

Äntligen maxpuls

Onsdagens pass var det första passet, sen magproblemen började för två veckor sen, som jag kunde maxa pulsen utan magsmärtor eller illamående. Kändes tungt, men roligt! Det jobbiga var att min maxpuls kom ganska mycket tidigare under "stegringen" mot max än för några veckor sen, men det är otroligt skönt att få ta ut kroppen rejält. Blev mycket mits och slag-kombos för armarna. Imorgon blir det boxnings-sparring och lite gym. Ska försöka lägga fokus på att slå tre-fyra-slag kombos under ronderna och stå lite stabilare och inte dansa runt så mycket. Känns bra redan nu att veta att jag inte behöver vara orolig för knogarna nu när ny-handskarna ska invigas.

Frisk!?

Har sakta men säkert smugit igång med träningen under förra veckan. Körde lite lättare mits och fys på lördag, mits på söndag med ZUF och igår måndag provade jag på att starta högpuls-träning med ett härligt boxarfys-pass. Tur, för mej just nu, så var fystränaren sjuk, så Poppen skötte fysen. Den utfördes, som vanligt, i röret, men denna gång med en liten uns empati och vila. Det var fortfarande väldigt krävande men inte såpass att jag ville gå hem så fort tränaren tittade bort, som det brukar vara. Passade på, nu när lönen kommit, att inhandla i ett par nya, extravadderade boxarhandskar. Brukar oftast köpa handskar med så många Oz som möjligt. Visst, det går lite saktare och ibland har man lite väl mycket läder att skydda sej bakom, men tyngden gör att det blir tyngre för mej orkesmässigt att slå så jag får mer träning än med lättare handskar och det är ju lite av min filosofi - träna hårdare än match så känns matchandet mindre svårt. Det jag gillar med den här modellen är att det mesta av skyddet sitter fram på knogarna så nu borde jag kunna köra sparring som vanligt utan att oroa mej för eventuella knogskador. Kommer säkert att skada knogarna även i framtiden, men jag minskar definitivt chanserna. Problemet med boxningen är att man helst ska linda händerna för att minimera eventuella hand-skador, men lindorna gör att småmusklerna i hand och handleder avlastas och "försvagas" och det är nåt man verkligen inte vill när man ska utöva knockdown-karate där man måste ha ordentligt härdade knogar för alla träffar på allt från bröstben till armbågar.