Avvaktande träning

Man ska inte ta sej själv på så stort allvar

Såhär sista veckan innan SM har jag dragit ner antal träningsdagar från fem till fyra och lättat upp styrketräningen så den nästan bara är med egen kropp eller lätta vikter och få, explosiva reps. Eftersom jag kommer att delta mest bara för att visa "kommande generation" fighters i ZUF-gänget och Luleå-klubben att det viktiga är att våga ställa sej på mattan och inte att vinna ( ska förklara denna klyscha lite närmare längre ner för jag hatar verkligen klyschor ) så gör jag inga stora avsteg från mitt träningsschema. Det viktiga är att jag inte är övertränad när jag deltar, för även om det inte är mitt mål att vinna skiten, så ska det inte vara en bortförklaring att jag varit övertränad utan vara så väl förberedd jag kan under denna träningsperiod.Försöker hålla passen korta men komma upp kring maxpuls varje pass så kroppen inte får en chock på lördag när det smäller. Igår körde jag mycket mits förutom några få ronder sparring och idag ett kortare fyspass med egen kropp, innan ett rejält karate-pass på onsdag innan två dagars vila.
   Klyscha-förklaring :  det finns otroligt många kampsportsutövare som tränar å kör på, men aldrig tävlar. Det är knappt så att dom åker iväg på läger i andra städer eller tränar på andra klubbar utan håller sej "på säker mark" hela sin idrottskarriär. Det är oftast dessa människor som har otaliga ursäkter om varför dom inte tävlar, men gärna spöar på ( å då menar jag verkligen spöar på ) sina klubb-kamrater under träningar för att boosta sitt eget ego å snackar minnen om "gamla goda tider". Om man inte vågar tävla så, tycker jag, att man ska säga det rakt ut. Är, för mej, ett bevis på att man är mogen och ödmjuk genom att visa sej mänsklig, men att hitta på dåliga ursäkter om diverse anledningar till sin icke-existerande tävlingskarrriär , tycker jag är både omoget och ett bevis på dåligt självförtroende. Därför tycker jag att den eller dom som vågar ställa sej där på mattan och både ger å tar stryk, ska hyllas för sitt mod, för det spelar ingen roll vilken klubb eller organisation fightern tillhör, om man vinner eller förlorar - när gong-gongen ljuder är du ensam på mattan med din motståndare.