Eftersom det inte händer något speciellt i min rehabträning av axeln, så skriver jag lite om BHF´s säsong såhär långt.
"Vi ska tillbaka" är klubbens ledord och då menar man tillbaka till division 1. Som det ser ut just nu så är man på god väg, men det är ganska många hinder på vägen. Det är i alla fall klart att man kommer gå vidare till Alltvåan (eller vad det heter) där dom fyra främsta lagen i två division 2-serier möts och därefter - om dom lyckas bra - går man vidare till kvalgruppen som ska göra upp om dom två åtråvärda division 1-platserna.
Eftersom jag träffar spelarna varje vecka när vi kör fys, så sticker jag in lite frågar om både deras "känsla i kroppen" under match och träning, men även om hur dom uppfattar sina egna och lagets spel.
Det dom allra flesta säger är två saker - det är bättre intensitet på träningarna än när dom matchar och att man börjar anfalla så fort man vinner pucken i egen zon utan att först ha kontroll på den. Båda dessa svar ger nästintill alla till mej, utan att ha hört någon annans svar. Det kan vara ganska problematiskt när hela laget känner att dom inte får ut sin riktiga kapacitet på matcherna, men ändå vinner. Detta är något som man kan acceptera pga vinsterna, men däremot så kommer det inte fungera när man förlorar för då är det lätt att börja "peka finger" och analysera allt från himmel och jord som en trolig orsak plus att allt som oftast är det aldrig ens eget fel, utan "alla andra". Tror även att det ena problemet beror på det andra - spelarna vill inte försvara, såklart, utan vill framåt, framåt, framåt, så när man vinner pucken i egen zon så vill man "storma" och anfalla. Någon "annan" får säkra och försvara - "Jag ska anfalla!"
Hoppas att spelarna/spelarrådet för fram sina åsikter till Petter så han hinner rätta till problemen innan kvalmatcherna börjar. Kan bli en jobbig vår i annat fall...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar