Lite spretigt men nu känns det bättre

Träna smart och hårt har sina fördelar

Har varit många trevande och lite, mentalt, jobbiga veckor pga mina dåliga känslor för det upplägg jag kört senaste tiden. Mycket velande, hjärngympa, fingertoppskänsla och, sist men inte minst, sunt förnuft har gjort att jag äntligen "hittat rätt" med träningsupplägget. Jag tycker det är roligt att testa olika upplägg med reps, set, övningar och vila i alla de varierande varianter man kan tänka sej, men när det hela tiden är motigt att både träna och vila vet jag att något är fel med det jag gör.
   Det jag fick göra var att sätta mej ner en liten stund, slappna av och resonera lite med mej själv.

Tyvärr ingen större talang så jag får satsa på det andra

"- När har det känts bäst i kroppen under åren som gått?", var den fråga jag fick ställa mej. Svaret var ganska enkelt:
"- När jag tävlat!"

Alltså så måste jag lägga om min träning så den liknar perioden närmast tävling förutom den kost och mängdträning som innefattar den perioden. Kan verka konstigt att ändra upplägget mot tävling, men jag tror och tycker man kan ta ett steg tillbaka och försöka "observera" det man gör, som om jag var en atlet som kom till mej och bad om hjälp. Anledningen till varför jag inte håller samma diet och mängd pass/vecka som tävlingstoppning är helt enkelt att det ger onödig stress för både kropp och psyke plus att jag tänkt träna på detta vis under längre tid än en toppning, så energin får inte ta slut. SEN - när jag känner att jag har kommit i fas med min träning - kan jag eventuellt göra ändringar som jag vill testa eller för att göra träningen mer varierad så jag inte blir "uttråkad". För till syvende och sist, så vill jag kunna träna hårt och intensivt även om jag inte ska tävla mer - kanske.