Man kan fundera lite grann på överskriften i detta inlägg, men jag lovar att den är relevant. För ca två veckor sen startade både National Fotball League(NFL) och Svenska Hockeyligan(SHL) och medierna förkovrar sej i varenda liten detalj som kan finnas där att fördjupa sej i. Förutom de uppenbara sportsliga och geografiska skillnaderna mellan dessa två ligor, så är det ganska intressant att se hur det skrivs om spelarna i respektive liga.
Visst ser armen avslappnad ut?!
Som dom flesta sett så har både Aftonbladet och Expressen haft varsin "hockeybibel" till försäljning inför SHL-premiären. I dessa tidningar kan man följa både lag, tränare och spelare plus vad dom själva, journalister och "experter" tror om kommande serie-placeringar och vinnare. Förutom de sportsligt intressanta(iaf för dom som gillar SHL)reportagen så är det även artiklar där man får följa med vissa spelare "bakom kulissen". Fritidsintressen, hem och familjeförhållanden visas upp, MEN(och det är det här jag är lite kritisk till)ingenting om själva spelaren under utrustningen. Visst, jag tycker självklart att dom som vill visa upp sitt kylskåp och garage för tidningen, ska få göra det. Det jag tycker är lite tråkigt är att det inte är något fokus på spelarens fysik - såsom styrka, kondition, rörlighet - eller hur mycket tid man måste lägga ner för att bli en professionell hockeyspelare. Inga reportage om hur många timmar som gnuggats i gymmet (om det inte är rehab från nån tidigare skada, vill säga. Då är kan man gärna lägga till en före/efter-bild och något lite snyft-betonat reportage om hur hemsk skadetiden var) eller hur många häckar som hoppats över eller rusher som sprungits, som gjort att dom är så pass snabba, explosiva och starka som dom är.
Den länslokala tidningen NSD gjorde ett reportage om två spelare (Jan Sandström och Karl Fabricius), med tillhörande foto, där ena spelaren stolt visade upp sina spända armar (självklart låtsades han inte spänna armen, utan stod "avslappnat" och höll i en klubba) och visst, det såg riktigt bra ut och tror säkert att Fabricius skulle vilja att dom fick se hur hårt han tränat för dom där armarna, men det är inget som fokuseras på - förutom kameralinsen, såklart. Det som verkar vara mest viktigt i alla dessa reportage är att visa hur "vanliga"och inte vilka "sport-maskiner" dom faktiskt är. Tycker det är synd, för det skulle ge både unga spelare och dess föräldrar en bättre och lite mer realistisk bild av hur fruktansvärt svårt och tidskrävande det kan vara att bli en professionell idrottare och vad som krävs för att hålla sej kvar på den nivån.
AP får visa lite "produkter" från sin träning
NFL - "den andra sidan av myntet". Som man presenterar spelare i NFL så framstår spelarna som allt annat än "normala" eller "vanliga". Dom som sett idrott från USA vet att dom är otroligt statistik-kåta och bryter ner allt i minsta lilla detalj. Det börjar redan vid deras uttagningar till ligan - före själva draften, så får de spelare som anses vara av lite högre intresse för lag-scouterna, utföra vissa tester, den sk Combinen. Förutom vikt, längd, räckvidd och andra fysiska tester, så har respektive lags GM (General Manager) fiktiva intervjuer med spelarna för att se hur dom reagerar och agerar vid framtida intervjuer. Om spelarna inte ger det intryck som GM´n vill ha kan spelaren hamna längre ner i draften eller så kan vissa lag avstå att värva för att fel bild av spelaren - som i förlängningen är laget - ges till massmedia.
När sedan denna Combine är klar - som självklart direktsänd fast utan "intervjuerna" som endast är till för lagägarna och deras GM´s - så kan alla jämföra deras prestationer mot varandra plus även tidigare års deltagare. Där och då fastställer lagen vilka spelare dom vill värva och i vilken turordning dom ska prioritera pga hur deras lag ser ut efter säsongen. Dom flesta lagen har redan tidigare en föraning om vem dom vill ha till sitt lag, men om den spelaren inte motsvarar deras fysiska förväntningar så är det "lätt" att fokusera på en annan spelare med liknande spelstil fast bättre fysik.
Nästa steg är efter draften då reportrarna granskar allt dessa atleter gör och lägger ut statistik på vad som utförts på "dagens träning" och hur bra eller dåligt dom presterat. Det pumpas ut information om deras göromål så ifall spelarna inte är starka nog utan själva börjar läsa och analysera vad som skrivs om dom, kan det lätt bli en onödig stress som leder till ännu sämre statistik osv - den nedåtgående spiralen är i rotation...
OM nu spelaren klarar av att ta en plats - vilket nästan aldrig sker första säsongen - så kommer alla hans göromål på planen bli statistik. Ett litet exempel :
Tar vi en spelare som Adrian Peterson (klippet ovanför) i Minnesota Vikings som i sin senaste match mot Detroit Lions sprang med bollen 165 yards (vilket är mycket bra för dom flesta) dom 39 gångerna han fick bollen. Det motsvarar ett snitt på 4.2 yards varje gång han sprang, MEN han gjorde inte någon sk touchdown på något av alla dessa 39 försök, så är det bra eller dåligt? Ärligt talat så vet inte jag vad hans tränare, ägare eller GM anser om det, men det kan indirekt spela roll för honom när det gäller en framtid i ligan.
Det här är - vad jag anser iaf - SHL´s motpol. Spelarna blir inget annat än hästar i ett lopp. Det enda som betyder något är deras prestationer för stunden och om dom inte står upp mot lagens förväntningar så får dom helt enkelt sparken. "Ut med den gamla och in med det nya"!
Skulle gärna se något mitt emellan dessa två ligors media-och statistikövervakning. Lite mer mänsklighet i NFL och lite mer prestations-reportage i SHL.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar