Har haft lättare värk i vänsterknät dom senaste veckorna. Det började med en lite missriktad spark under ett sparringpass som träffade precis under knäskålen. Gjorde lite ont, men inte mycket värre än dom smällarna jag tog emot på övriga kroppen så jag fortsatte träningen. Efteråt var knät lite svullet och stelt, men det var ingenting som jag la alltför mycket tanke på. Nästkommande träning - ett knäböjspass - uppstod lättare värk i knät innan jag var riktigt uppvärmd, men värken försvann när jag utfört några set.
Tyvärr så skulle jag ha reagerat lite mer resolut på denna känsla, istället för att acceptera värken som en del av naturlig stelhet. Under gårdagens pass så skulle jag utföra en vanlig knäböj utan belastning under uppvärmningen, då det kändes som en kniv slogs in i knät. Mest troligt har den lilla smäll jag fick under sparringpasset orsakat en inflammation på knäsenan, sk hopparknä, vilket numera gör sej påmind så fort som jag påbörjar en böjning i knäleden. Enligt dom olika böcker och artiklar jag läst så verkar prognosen relativt god, men jag måste vara försiktig med tung träning, känna efter lite mer vid träning och rehabträna.
Är lite motigt nu när det bara är en vecka kvar av grundtränings-perioden för hockeylagen, och den tunga, explosiva delen (även kallad den roliga träningen) ska påbörjas. Jag hade gärna velat vara med under passen och träna med spelarna, men måste nog nöja mej med att bara instruera och avundas. Jaja, det viktiga är ju att dom får väl genomtänkta pass i alla fall. Men nog känns det lite surt, måste jag medge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar