Om man tittar på den här bilden ovanför så är det en bra karta över hur splittrat det är efter att Kyokushins grundare Oyama dog. Iofs så bildades det falanger redan på den tiden - bla den stilen jag själv tränar - men efter hans död blev det en riktig explosion när medlemmars avgifter och personliga åsikter skulle samsas med en lojalitet mot grundarens familj, eller sin egen dröm om att driva en lika stor organisation med den kraft och tydliga ledarskap som Oyama gjort.Många kan tycka det är kränkande när jag skriver att medlemmarnas avgifter är ett skäl till försök att starta en egen organisation, men om man tänker att varje enskild, registrerad medlem betalar mellan 20-30 kr i årlig avgift så kan det bli en fantastisk summa när man har - såsom Kyokushin - flera miljoner medlemmar. Om man vet att man har många klubbchefer som delar samma åsikter och med största sannolikhet kommer att följa dej vid ett eventuellt uppbrott med huvudorganisationen, gör pengarna att du mest troligt vågar ta chansen. Personen som tar det avgörande beslutet att "starta eget" kan våga ta det sista steget om man vet att det ekonomiska iaf är säkrat.
Rätt eller fel, många förgreningar är det och fler kommer det, mest troligt att bli. Det intressanta med allt det här är - detta är bara en karta över "lilla" Kyokushin. Finns betydligt större organisationer med otaligt många fler förgreningar.
Tror säkert att man har en idé eller ett helt upplägg på hur man vill ändra ett befintligt system eller delar av systemet, men "a man got to eat" som amerikaner brukar säga - medlemsavgifterna måste ändra mottagare till den nya "chefen"och med detta gör man sej föraktad av sin tidigare organisationen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar