Dom veckor som passerat efter midsommarens svala överraskning har helt förbytts till pressande värme. Temperaturen har legat mellan 22 och 29 grader(fastän SMHI envisas påstå att det är 18-20 grader stup i kvarten - lite märkligt måste jag skriva) hela tiden så det har varit lite tungt med vilan när nattsömnen inte är den bästa med fuktiga lakan. Ska dock inte klaga - har aldrig haft problem att träna pga värme - i Sverige, ska jag tillägga. Känns skönt att kunna träna lite när jag vill och vad jag vill när väder inte är något problem - är det runt 30 grader så blir det ett lite kortare och svalare längre.
Fick tyvärr lite tråkiga besked av en annan organisations tävlingsarrangör att dom ska ta ett
|
Goodluck kiss!? |
sabbatsår och inte hålla tävling i år. Tydligen är det mesta uppstyrt av en individ som, helt förståeligt, anser att arbetsbördan blivit lite för mycket och avlastning från klubbkompisar för liten. Har vi lite tur så kommer Luleå Karate Klubb ta över arrangemanget detta år så att mina träningskompisar får en lagom stor tävling att sparka igång det nya karate-året med.
|
Skönt avbrott i lyften |
Min egen träning trummar på relativt stabilt. Har, som jag skrev i förra inlägget (tror jag), omedvetet ändrat mot att träna mindre med skivstång och mer kondition/snabbhet med egen kropp. Mina tidigare skador märks mindre av och jag känner mej explosivare plus konditionsstarkare än nånsin så nåt positivt har min "kompass-ändring" gett. Det som gjort den mesta skillnaden, tror jag, förutom min ändring av träning, är att mina sparring-partners börjat "kötta" på lite bättre när vi slåss. Inte lika snälla och artiga under ronderna utan vågar ta för sej mera, chansa på nya, svårare tekniker och även vilja sänka den person står framför dom. Det medför att jag måste ta mej ännu ett steg högre på "stegen" eller helt enkelt bli dominerad. Iofs - kommer inte att kunna utvecklas så mycket mer så några av mina sparring-partners har redan fått börja hålla igen lite. 40 år närmar sej och flera av dom jag tränar med är nästan hälften så gamla som jag och har mycket mer explosivitet i sina kroppar, men jag tänker inte sluta sparra för det - måste inte vara bäst på det jag gör, men så länge jag tycker det är roligt så kommer jag fortsätta träna hårt.
|
Kallt, kallt, kallt!!! |
Förresten så tog jag - Daniel Sveder aka världens största badkruka - en liten simtur i veckan. Tror
jag inte doppat mej utomhus på säkert tio år, men nu tog jag mej äntligen ut i kall-vattnet och simmade lite grann. Var inte ett dugg varmare än jag trott men Rego gör jag det mesta för och hans leder behöver "smörjas" genom att simma, så simma blev det. Bildbevis fick jag oxå, så det här kan jag nog leva på i tio år till. Hoppas jag iaf för det var verkligen inte skönt. Men iofs så har värmen fortsatt ytterligare fem dagar sen den här bilden togs så kanske, kanske...