Explosivt

Eftersom jag ser den stundande graderingen - två veckor kvar, så därför har jag haft lite dålig motivation att blogga - som ett delmål för 2013, så har jag redan nu börjat mitt upplägg inför sensommarens och höstens tävlingsförberedelser. Kan verka onödigt tidigt, men eftersom jag kryper närmare 40 så tar det allt längre tid för min kropp att ta åt sej av den träning jag vill utsätta den för så jag tar det säkra före det osäkra. Kommer att testa en lite motsägelsefull teori där jag kommer att köra tungt med få reps, men tillsammans med en annan övning och under en treminuters-rond. Tex 3-5 reps bänkpress tillsammans med 3-5 reps hantelrodd då jag istället för att vila kör ena eller andra övningen i tre minuter.

   Det motsägelsefulla är väl egentligen att jag inte får den vila som egentligen behövs för att kunna bli starkare, men jag ska testa. Det braiga är att jag kan ju alltid avbryta mitt försök eftersom jag är min egen coach, fystränare och dietist.
   För att förbereda mej - plus hålla igång och eventuellt utveckla explosiviteten - kör jag efter tidigare nämnt koncept fast med lätta vikter ( 50-60% 1MR ) där jag försöker behålla hög hastighet i den positiva fasen.

Väggen är nära, tyvärr!

Fastän jag vet att det aldrig går att undvika överträning ifall jag inte är återhållsam med antal pass i veckan, så har jag svårt att hejda mej. Vill så gärna ha det där bältet, men med mitt relativt tunga jobb, tävlingsgruppens träningar och det hockeylag jag åtagit mej att sommarträna, gör att jag nästan gått in i väggen - iaf orkesmässigt, så att säga. Det intressanta med det här - för jag kan inte låta bli att analysera mej själv - är att det är mitt korttidsminne som tagit mest skada av "stressen" jag åsamkar mej själv och det är VERKLIGEN inte bra.
   När jag ska utföra mina kator så säger "graderingsförättaren" den kata jag ska utföra, men det jobbiga är att när vi övar på träningarna, så glömmer jag och måste tänka efter en kort sekund vilken kata det är jag ska utföra, innan jag kan starta. Det i sej gör mej stressad så mitt utförande känns stressat, så då stressar jag upp mej själv för att jag inte kan slappna av, osv osv osv. En dålig, nedåtgående spiral är påbörjad, så nu gäller det att "sitta ner i båten" och våga ta extra vilodag/vilodagar så jag iaf kan göra mitt bästa. Resten är upp till Kancho...

Behålla snärten!

Kör sällan pukor eller underarmspads numera, men när det blir av så är det innan tävling eller, som i det här fallet, innan gradering. Anledningen är för att kunna "nypa till" i själva träffögonblicket så att så mycket hastighet som möjligt absorberas av, i det här fallet, pukan. Kör bara några få slag när jag tränar snärt i slagen så jag inte blir trött utan kan agera explosivt hela "setet". Nedanför lägger jag upp min bakre hand/gyaku zuki ( som är fokus på i denna övning ) med två singel-jabbar för att fortsätta med ytterligare en jabb och sist min bakre hand. Försöker tänka på tillbakadraget så att kraften stannar i målet och inte "plattas ut" för att jag trycker för långt bakom pukan.

Kör ofta ett till tre slag i serien som jag fokuserar på, för kör jag längre kombos tenderar mina tekniker bli slarviga. Inser när jag ser klippet att jag måste träna mer pukor (fan oxå, skulle aldrig filmat det här inser jag nu) för min jabb är lite slarvig.