 |
| Mr Froning kanske inte håller med... |
Har följt med debatten om crossfitens vara eller inte vara på distans och under ganska lång tid. Kom i kontakt med den för väldigt länge sen via Youtube och förundrades - som många andra - över deltagarnas fysik och prestationer. Har aldrig varit nån som huvudstupa följer trender utan lutar mej - oftast iaf - tillbaka och iakttar händelseförloppet. Kan verka fegt men tycker det funkar för det mesta när det gäller nya trender - ha ett objektivt och kritiskt tänk innan man tar ett beslut PLUS att eventuellt ändra mej om jag blir "överbevisad".
Det lilla jag har kommit fram till är detta (hittills, ska jag lägga till)
1) Träna crossfit - nej tack!
2) Tävla i crossfit - ja tack!
En lite längre förklaring kan vara på sin plats så jag slipper en alltför stor idiot-stämpel. Dom är ganska enkla men visar tydligt hur jag ställer mej till ämnet. Självklart kommer folk att anse att jag jämför äpplen med päron, men man kanske ska försöka se utanför sin box (HA! ett crossfit- skämt som dom som inte tränar kanske missar, men JAG är nöjd iaf).
Nr 1 - om jag tex är match-boxare kan jag inte gå matcher eller sparra alla pass i veckan. Jag har en, kanske två, dag/dagar i veckan som jag sparrar eller matchar. Dom övriga passen fokuserar jag på teknik och fysik. Springer, hoppar hopprep, slår pukor, skuggboxar och alla andra moment som hör därtill. Om jag skulle matcha/sparra samtliga pass skulle kropp och huvud ta mycket stryk pga den maxprestation som jag skulle bli utsatt för. Till en början är det säkert jobbigt med detta upplägg men efter ett tag skulle min kropp anpassa sej till det den blir utsatt för. Jag skulle mest troligt anse att det var ett hårt men rätt beslut att ändra min träning till detta sätt. Problemen kommer först efter ett tag när jag tränat efter det här konceptet - maxprestationer kräver mycket vila. Senor och muskler kan härda ut, men inte alltför länge, så skador kommer på löpande band att avlösa varandra.
Dom utredningar som publicerats visar att 13-16 procent av utövarna blir såpass skadad av sin crossfit-träning att dom måste avstå från fortsatt aktivitet. Märkbart är att detta är motionärer och inte proffs som studierna har utförts på.
 |
| ... men Manny kanske? |
Nr 2 - som matchboxare tränar du på dina kombinationer och förbättrar din fysik uppdelat på flera pass. Varje vecka utför du ett hårt sparring-pass alternativt en till flera match/er där du får prestera på absolut max för att kunna hävda dej. Senaste tidens teknik-fokusering för förbättrad boxning plus att taktiskt kunna anpassa sej efter motstånd sätts på sin spets.
Som crossfitare kan man - enligt mej, som skrivet - fokusera på tex stöt, eller ett delmoment i stöt, och vid WOD (workout of the day, tror jag den korrekta förklaringen är?) försöka tänka extra mycket på den fokus-punkt jag tränat under veckan. Skador kommer med all säkerhet att uppstå, men jag tror att det inte kommer bli i samma utsträckning som vid mitt första exemplet.
Kommer säkert att dryfta mer om det framöver för sista ordet är nog inte sagt i den här frågan...
Tycker att Lee Haney satte fingret på en mycket viktig punkt i träningen - SLUTA GÖRA HALVA PRESSAR, CURLS, BÖJ OCH DRAG!!! Har sett hur många som helst i min omgivning och bekantskapskrets som i sin tragiska jakt på tyngre vikter gör kortare och kortare rörelser. Nu snackar jag inte om overloading för att kunna träna negativa reps, cheeting i slutet av setet när man ska kräma ut det sista ur muskeln eller när man tränar explosiva moment då man ska förflytta mycket vikt så snabbt och kort väg man kan, utan vanliga djävla övningar. Vet att det är hårda ord, men vad fan är det för trams när ens egen viktkåthet förblindar syftet med en övning. Det riktigt tråkiga med det hela är att dom personerna som utför dessa förkortade rörelserna kommer med ganska stor säkerhet dra på sej skador pga felbelastning.
